”Bynamnet Ingeborrarp återgår på kvinnonamnet Ingeborg, vars slutkonsonant g inte uttalas i dialekten.
Slutledet -arp är den danska motsvarigheten till det svenska torp.
Att ett kvinnonamn givit upphov till ett ortnamn är ovanligt, men kan sammanhänga med att byn tillhörde Bjärsgård,
där kanske någon familjemedlem bar namnet.”
Citat från skriften ”Örkelljunga Hembygdsförening 75 år”, 2006

Mangårdsbyggnaden

Byggnaden, som från början varit en ryggåsstuga, uppfördes under förra hälften av 1700-talet och ligger på sin ursprungliga plats. Troligen med torvtak från början, men som sedan ersatts med spåntak (sticketak), vass- och halmtak. Stugan är inredd med möbler från trakten.

Logbyggnaden

Logen är uppförd i skiftesverk med lösa vågräta sågade bålar infogade i stående stolpverk. I logen finns en mindre vagnsbod och en utställning som visar torvberedningen i trakten.

Stallbyggnaden

Stallet är uppfört på 1800-talet i korsvirke på framsidan med övriga väggar i gråsten. Vid renovering 1968 lades tegeltak ovanpå spåntaket som i sin tur hade ersatt ett halmtak. På höskullen finns en permanent utställning som visar hur jordbruket i bygden bedrevs från sådd till skörd.

Backstugan

Backstugan är rekonstruerad 1977 -1978 efter den backstuga på samma plats som brann ner genom ett åsknedslag 1955. Den ursprungliga backstugan var från 1800-talet och byggd i gråsten och skiftesverk och har varit undantagshus till Ingeborrarpsgården. Idag används den som bas för Hälsa med hästkrafts dagverksamhet.

Skvaltkvarnen

Vid bäcken öster om backstugan står en ”skvalta” som rekonstruerats 1983 i samband med att kvarndammen uppfördes. Här malde bonden sitt mjöl. Skvaltkvarnarna kunde i allmänhet endast mala vid rik vattentillgång höst och vår.

Slättsjöstugan

Denna mangårdsbyggnad uppfördes 1841 i Slättsjö i Röke socken och förvärvades 1937 av hembygdsföreningen. Stugan är uppförd i skiftesverk med sågade väggplankor av fur. I samband med återuppbyggnaden isolerades byggnaden och elvärme installerades. På taket lades enkupigt tegel och ytterväggarna fick ny panel.
På ovanvåningen finns föreningens textilutställning och på husets ena gavel har ett skomakeri inretts med verktyg från Hjalmar Paulssons skomakeri i Örkelljunga.

Värdshuset

2003 invigdes den nya restaurangen på Ingeborrarp. Byggnaden är uppförd av virke från orten och uppsågat här på gården. Värdshuset rymmer ca 60-80 platser.

Nya logen – Gårdsbutiken

Efter att värdshuset var byggt uppfördes Nya Logen med inkörsport till Värdshuset och Slättsjöstugan. Logen är byggd i skiftesverk efter gammal modell och inrymmer idag kontor, reception och gårdsbutik kallad ”Stallboden” med försäljning av bl a föreningens böcker, saft, sylt, lokalt hantverk m.m.

Krökatorpet

Boningslängan som uppfördes på 1830-talet, har på senare tid kallats Krökatorpet eftersom den ligger vid en vägkrök vid infarten till Ingeborrarp. Byggnaden genomgick en yttre restaurering 1991 och hyrs idag ut till privatpersoner.

Smedjan

Smedjan har dubbla ässjor och har på ena sidan inretts som en bysmedja och på den andra sidan som en mekanisk verkstad. Vid ingången har det ursprungliga skostallet för att sko hästar rekonstruerats.
På ovanvåningen finns ett museum som visar upptagningen och smältningen av järnmalm. Ugnen, som daterats till 1200-talet, har hämtats från Ö. Ringarp.

Trämuseet

I markplanet, där det tidigare varit loge, finns ett sågverk med vattendriven såg som flyttats hit från Vångamöllan (Lärkesholm). Innan det fanns vattendriven sågkvarn använde man sig av kransågning vilket också visas jämte tre olika husmodeller byggda i knuttimring, skiftesverk och korsvirke med olika takbeläggning.
Ovanför det tidigare stallet finns slöjdloftet som visar trähantverkets variationsbredd i bygden under åren 1750 till 1950.